Lantbruk kan innefatta både jordbruk och skogsbruk. Jordbruk är verksamheter där livsmedel som spannmål, grönsaker, frukt, potatis, foder, mjölk, kött och ägg produceras. Skogsbruk producerar virke att bygga av, men det mesta blir pappersprodukter.

Jordbruk

Det är kanske inte varje dag som vi alla tänker på vilket arbete som ligger bakom all mat vi köper, men är du bonde är du ständigt medveten om det. För ett hållbart jordbruk finns mycket att ta hänsyn till och höga krav ställs därför på bönder, men vi kan alla hjälpa till genom att köpa så närproducerat och giftfritt som möjligt, för vår hälsa och för miljöns skull.

Tillsyn av jordbruksverksamheter

För att motverka övergödning, växthusgasutsläpp och miljögifter i mark och vatten, finns lagar om hur växtnäring och kemikalier ska hanteras inom jordbruket. Miljöinspektörer bedriver tillsyn genom att besöka gårdarna för att kontrollera att miljölagstiftningen följs.

Myndighetsspråket kan verka främmande. Exempelvis används termen ”djurenhet”. En djurenhet (DE) kan exempelvis vara en mjölkko, 6 kalvar, en häst, 10 får eller getter eller 100 hönor eller kaniner. Termen används för att uppskatta mängden gödsel som produceras.

En gård med minst 30 djurenheter eller 100 hektar åker ska få 9 tillsynstimmar av miljöenheten vart tredje år. Har gården minst 100 djurenheter och/eller odlar på minst 300 hektar, gäller 18 tillsynstimmar vart tredje år. Om du tar över en gård eller sätter igång en verksamhet med minst 30 djurenheter eller minst 100 hektar åker, ska det anmälas till miljöenheten.

Växtnäring inom jordbruk

Växtnäring kan vara gödsel, konstgödsel eller slam. Gödsel från kor, hästar och höns brukar användas i jordbruket. Räcker inte det, kan konstgödsel eller slam bli aktuellt.

Spridning av gödsel och annan växtnäring

Det är viktigt att gödselgivan motsvarar grödornas näringsbehov, dels för att optimera skörden, dels för att undvika övergödning och ekonomisk förlust. Övergödning motverkas också genom att hålla ett skyddsavstånd till sjöar och vattendrag.

Slamspridning ska anmälas till miljöenheten. Hänsyn ska tas till omgivningen för att undvika oönskad lukt så långt det går, men tillfällig lukt går inte att undvika helt.

Förvaring av gödsel

Gödsel som uppkommer på en gård ska förvaras på ett sätt så att näring inte läcker ut till mark och vatten. Vanligast är att en gödselplatta används, men för mindre mängder finns även andra alternativ, exempelvis containrar. Huvudsaken är att utrymmet är tillräckligt för den gödsel som blir under vinterhalvåret, när gödsel inte ska spridas, samt att det är tätt och helst under tak, så att nederbörd inte urlakar näringen. Om gödsel förvaras direkt på marken, är risken stor att grundvattnet till slut förorenas.

Stukor är tillåtna tillfälligt som en förberedelse för spridning, ifall gödseln är stapelbar och inte för nära en sjö eller ett vattendrag. Stukor ska inte placeras på samma ställe varje år.

Nitratkänsliga områden

Delar av Avesta och Norberg kommun är klassade som nitratkänsliga områden. I dessa områden gäller hårdare regler för:

• Spridning och lagring av gödsel
• Tidsperioder för gödsling
• Skyddszoner och markbearbetning

Syftet är att minska läckage av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Lantbrukare kan också få miljöersättning för åtgärder som till exempel fånggröda och skyddszoner, vilket bidrar till att minska övergödningen.

Växtskydd inom jordbruk

Det finns olika metoder att skydda växter på, integrerat växtskydd är ett, kemisk bekämpning en annan. Integrerat växtskydd innebär en kombination av naturliga metoder, som är skonsammare för miljön om det görs på rätt sätt, medan kemisk bekämpning medför en större risk för minskad biologisk mångfald som kan leda till ekosystemkollaps. Därför ska integrerat växtskydd väljas i första hand.

Integrerat växtskydd

När en strategi för integrerat växtskydd läggs upp, tas växtföljd, val av friska grödor och biologisk bekämpning med i beräkningen. Att ha en växtföljd med grödor som har olika egenskaper, kan hjälpa till att hålla jorden i balans. När vissa växter får växa tillsammans kan växterna stärka och skydda varandra. Biologisk bekämpning innebär att exempelvis mikroorganismer, nematoder, insekter och spindeldjur används för att på ett naturligt sätt skydda växterna från skador och sjukdomar. Tillsammans optimeras växtskyddet på ett så ekologiskt hållbart sätt som möjligt, så att hälsa och miljö skonas.

Växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel är en benämning på bekämpningsmedel som används för att skydda växter från olika skadegörare, huvudsakligen inom jordbruk, skogsbruk och trädgård. Både biologiska växtskyddsmedel och kemiska växtskyddsmedel ska vara godkända att användas och kan kräva särskilt tillstånd.