Kulturmiljöer och kulturvärden

Kulturhistoriska värden kan finnas i en byggnad eller miljö som berättar om samhällets historia och utveckling. Det kan till exempel vara en byggnad som speglar en viss tidsperiod, stil eller funktion i samhället. Ett stationshus kan exempelvis visa vilken betydelse järnvägen haft för ortens utveckling. Kulturvärden kan även finnas i byggnader som berättar hur människor bott, arbetet eller levt under olika tider.

Byggnader och miljöer kan ha arkitektoniska värden för att de har estetiska och gestaltningsmässiga kvaliteter. Det kan till exempel vara att byggnader har en genomtänkt gestaltning, hög kvalitet i material eller omsorgsfullt utformade detaljer. Även byggnader och miljöer som har en välbevarad eller representativ arkitektur från i viss tidsperiod kan ha arkitektoniska värden. Arkitektoniska värden är oberoende av byggnadens ålder vilket innebär att en relativt ny byggnad kan vara värdefull.

Kulturvärden kan vara kopplade till platser som haft stor betydelse för människor gemenskap och sociala liv. Det kan handla om viktiga mötesplatser, byggnader eller områden som väcker minnen och bidrar till en känsla av identitet och tillhörighet. Exempel på sådana platser är Folkets hus, bygdegårdar, idrottsanläggningar, parker och torg. Även miljöer som förknippas med lokala traditioner, högtider eller betydelsefulla händelser kan ha sociala värden.

§ En byggnad eller bebyggelsemiljö kan vara särskilt värdefull om den tydliggör tidigare samhällsförhållanden. Det avser:

• Byggnader som representerar en tidig vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt.
• Byggnader som belyser tidigare bostadsförhållanden, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden och olika gruppers (t.ex. kön, ålder, yrke eller minoritetsgrupper) livsvillkor.
• Byggnader som belyser tidigare stadsbyggnadsideal och arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster. Exempel på byggnader som belyser tidigare värderingar kan vara olika typer av institutionsbyggnader som ofta präglas av sin tids människosyn.
• Byggnader som har representerat för lokalsamhället viktiga funktioner eller verksamheter. Det kan vara olika samhällsfunktioner som skolan eller järnvägsstationen. Det kan även vara andra verksamheter som har fyllt en central roll för lokalsamhället som till exempel smedjan, butiken, biografen, badhuset eller den dominerande arbetsplatsen.

§ En byggnad eller bebyggelsemiljö kan även vara särskilt värdefull om den tydliggör samhällsutvecklingen. Det avser:

• Byggnader som genom sin funktion illustrerar ett väsentlig skeende eller en väsentlig samhällsföreteelse. Exempel på detta är byggnader som illustrerar folkrörelsernas framväxt, massbilismens genombrott, immigration och emigration.
• Byggnader som har tjänat som förebilder eller på annat sätt varit uppmärksammade i sin samtid. Det vara byggnader som har erhållet priser eller framhållits som goda exempel i fackpress.
• Byggnader som präglas av en stark arkitektonisk idé.

§ En byggnad kan vara särskilt värdefull om den i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik.

§ En byggnad eller en bebyggelsemiljö kan vara särskilt värdefull om den värderas högt i ett lokalt sammanhang genom att den haft stor betydelse i ortens sociala liv, för ortens identitet eller i lokala traditioner.

§ Byggnader kan vara särskilt värdefulla från konstnärlig synpunkt genom att den uppvisar särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning eller i utförande och materialval eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning.

§ En byggnad kan vara särskilt värdefull ur miljömässig synpunkt om den utgör en del av en miljö som uppfyller något eller några av ovanstående kriterier.

§ Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, anses vara särskilt värdefulla om inte något talar däremot

Byggnadsminnen är kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar. Det är det starkaste kulturhistoriska skyddet en byggnad kan ha. Det finns statliga byggnadsminnen samt enskilda byggnadsminnen. För att göra ändringar i ett byggnadsminne krävs tillstånd.

Byggnadsminnen i Avesta kommun

• Avesta-Krylbo järnvägsstation
• Avesta-Krylbo station perrongtak och gångbro (statligt byggnadsminne)
• Krylbo tingshus
• Böösgården i Gamla Byn
• Jan-Ersgården i Gisselbo
• Klosterskolan
• Sundhcenter (Aaltohuset)
• Tolvmansgården (Karlfeldtsgården)

Byggnadsminnen i Fagersta kommun

• Engelsbergs bruk
• Engelsbergs oljefabrik
• Odensnäs i Västervåla
• Västanfors gamla kraftstation
• Fagersta luftbevakningstorn
• Strömsholms kanal

Byggnadsminnen i Norbergs kommun

• Thorshammars verkstad
• Brategårdens mangårdsbyggnad i Bråfors
• Kilgruvans lave, Mossgruvans lave och maskinhus
• Polhemshjulet i Kärrgruvan

Ett område av riksintresse för kulturmiljövården är ett område som särskilt tydligt speglar betydelsefulla delar av den svenska historien. För varje riksintresse finns en beskrivning med motivering och uttryck för riksintressets värden. Motiveringen anger syftet med att kulturmiljön är av riksintresse och uttrycket anger vilka värdefulla delar som ingår i riksintresset.

Åtgärder som ska vidtas får inte påtagligt skada riksintressets värden. Ett riksintresse har en geografisk avgränsning men oavsett lokalisering är det åtgärdens påverkan på riksintressens värden som är avgörande för om en åtgärd kan tillåtas eller inte. Till exempel kan en åtgärd utanför den geografiska avgränsning kan ge upphov till skada medan en åtgärd innanför gränsen inte gör det.

Här hittar du information om riksintressen i våra kommuner.

Byggnader och områden kan skyddas med olika bestämmelser i en detaljplan.

Lilla q

Ett litet q i detaljplan är en märkning för särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och betyder att byggnaden inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras med skyddsbestämmelser i detaljplanen och kan innebära allt från rivningsförbud, till skydd av interiörer, bevarande av fasaduttryck eller hur underhåll ska utföras. Det är det starkaste skyddet en byggnad kan få i en detaljplan. Skyddsbestämmelserna kan även reglera sådant som inte är bygglovspliktigt.

Stora Q

Ett stort Q i detaljplan är en bestämmelse som reglerar hur en byggnad eller ett område får användas. Den säger ingenting om vilket ändamål en byggnad ska ha, men användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden.

Lilla k

Ett litet k i detaljplan innebär att befintliga byggnader har kulturhistoriska värden som ska tas till vara. Det innebär att byggnadens karaktärsdrag ska beaktas vid ändringar. Vad det innebär preciseras med varsamhetsbestämmelser. Det kan till exempel innebära att byggnaden ska målas i en viss kulör eller att ett visst material ska användas vid förändringar. Bestämmelserna kan inte reglera sådant som inte är bygglovspliktigt.

Lilla f

Ett litet f i detaljplan innebär att nya byggnader ska utformas och placeras med hänsyn till omgivande bebyggelse. Vad det innebär preciseras med hänsynsbestämmelser.

Kulturreservat är sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar tillsammans utgör värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer. Syftet med kulturreservat är att bevara och vårda värdefulla kulturpräglade miljöer.

I Sverige finns drygt 50 kulturreservat, varav ett finns i Bråfors bergsmansby i Norbergs kommun. I Avesta och Fagersta finns i dagsläget inga kulturreservat.

Begreppet K-märkt finns inte i någon lag men används som ett folkligt uttryck för byggnader med kulturvärden. Begreppet har alltså ingen juridisk innebörd, utan fungerar som ett samlingsbegrepp för många olika typer av lagskydd för byggnader som av allmänheten upplevs som värdefulla.

Förvanskningsförbudet i plan- och bygglagen innebär att byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Förbudet gäller vid alla ändringar, såväl exteriört och interiört, och oberoende av om en åtgärd är bygglovspliktig eller inte.

Förvanskningsförbudet gäller även för anläggningar som omfattas av krav på bygglov, tomter som omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser, allmänna platser och bebyggelseområden.

Läs mer om förvanskningsförbudet.

I plan- och bygglagen finns generella krav på att ändring och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Kravet gäller alla byggnader oavsett om byggnaden är utpekad eller skyddad på annat sätt.

Läs mer om varsamhetskravet.

Hänsynskravet i plan- och bygglagen innebär bebyggelse och byggnadsverk ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat kulturvärdena på platsen. Kravet gäller både bygglovspliktiga åtgärder och åtgärder som inte kräver bygglov.

Läs mer om hänsynskravet.

I plan- och bygglagen finns generella krav på att alla byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

Läs mer om underhållskravet.