Med viss kontinuitet avses en viss regelbundenhet och att det inte är fråga om tillfälligheter. Den tid som verksamheten pågår omfattar inte bara själva saluhållandet, t.ex. servering eller försäljning, utan även förberedelser som inköp, eventuell beredning, lagerhållning/förvaring, iordningställande av utrustning och dylikt om detta sker av samma livsmedelsföretagare. Om en verksamhet t.ex. lagerhåller livsmedel mer eller mindre permanent för att senare släppa ut dem på marknaden bör detta bedömas som att en viss kontinuitet föreligger, även om själva försäljningen/utskänkningen inte sker oftare än ett par gånger om året.

Säsongsverksamheter, t.ex. sommarcaféer, glassbarer, kräftfiske eller bärplockning som bedrivs kontinuerligt under en begränsad period, kan även de uppfylla kriteriet för viss kontinuitet.

Vid bedömningen av om en verksamhet är ett livsmedelsföretag vägs även graden av organisation in. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. att verksamheten som i övrigt inte sysslar med livsmedelshantering ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina besökare, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull blir ett livsmedelsföretag.
Flera faktorer spelar in i bedömningen av viss organisation. Exempel på sådana faktorer är:

• Det finns en ordnad verksamhet, t.ex. att vissa utrymmen iordningställts.
• Livsmedelshanteringen har en viss omfattning vad gäller mängden livsmedel och antal konsumenter eller graden av komplexitet.
• Personal är sysselsatt i verksamheten. Anställningsförhållandena för denna personal är inte av betydelse.

Lokaler, utrustning och hygien är viktiga faktorer för säkerhet kring livsmedlen – för detta finns regler. Reglerna beskriver sällan i detalj hur en lokal för livsmedel ska vara utformad. I stället beskriver de oftast egenskaper eller effekter som ska uppnås med utformningen av lokaler och utrustning. Till exempel ska lokalerna hållas rena och i gott skick. Lokalernas utformning ska även möjliggöra god livsmedelshygien och skydda mot kontamination. Hur det görs är upp till företaget.

Reglerna är formulerade så att flera olika lösningar kan uppfylla kraven. Till exempel anges att lokalernas utformning ska ha ”ändamålsenlig och tillräcklig ventilation” och att det ska finnas ”ett adekvat antal lämpligt placerade och utformade handtvättställ”. Vad som är tillräckligt, nödvändigt, adekvat, lämpligt eller ändamålsenligt ska du bedöma utifrån målet att livsmedlen ska vara säkra.

Om du ska starta en livsmedelsverksamhet kan det krävas bygglov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. Bygglov kan till exempel behövas om du vill ändra användningen av en befintlig lokal eller göra ändringar på byggnadens fasad. I vissa fall krävs det bygglov för att sätta upp skyltar. Anmälan krävs till exempel för installation eller väsentlig ändring av vatten och avlopp samt ventilation. Anmälan kan också krävas för ändring av brandskydd och ingrepp i bärande konstruktion. Åtgärder som kräver bygglov eller anmälan får inte påbörjas utan startbesked. För mer detaljerad information när bygglov eller anmälan krävs, läs mer på sidan A till Ö, byggnadsåtgärder.

Kontakta Plan och byggenheten om du har frågor om din livsmedelsverksamhet kräver bygglov innan start/renovering.

Epost: miljo-bygg@avesta.se
Telefon: 0226-64 54 54

Hygienrutiner

God hygien är en förutsättning för att maten ska vara säker att äta. Verksamheter behöver ha tydliga och fungerande rutiner för personlig hygien, handtvätt, arbetskläder och användning av skyddsutrustning. Det innebär bland annat att händer tvättas vid rätt tillfällen, att smycken och privata föremål inte används i köket och att sjuk personal inte hanterar livsmedel. Arbetsytor, redskap och maskiner ska hållas rena för att minska risken för bakterietillväxt och kontaminering. Genom att arbeta systematiskt med hygien skapas en bra grund för all livsmedelshantering.

Livsmedelshantering

Livsmedel ska hanteras så att riskerna för matförgiftning och kvalitetsbrister minimeras. Det innebär att råvaror förvaras vid rätt temperaturer, att kylkedjan hålls obruten och att separering mellan råa och färdiga produkter alltid upprätthålls. Märkning, datummärkning och kontroll av hållbarhet är centrala delar i att säkerställa att maten är säker att servera. Vid tillagning ska temperaturer kontrolleras och i många fall dokumenteras, rutiner och temperaturer för nedkylning, återuppvärmning och varmhållning ska följas. Genom att arbeta strukturerat kan verksamheten förebygga matförgiftningar och uppfylla kraven i livsmedelslagstiftningen.

Allergener

Information om allergener är avgörande för att personer med allergi eller överkänslighet ska kunna äta tryggt. Personalen måste veta vilka ingredienser som ingår i varje rätt och hur man undviker att allergener sprids genom kontaminering. Det innebär att redskap, ytor och förvaringskärl hålls separerade, att händer tvättas mellan arbetsmoment och att rutiner finns för att hantera specialbeställningar. Allergeninformation ska vara korrekt, tydlig och lätt för kunden att få — både muntligt och skriftligt. Genom att ha god kunskap och tydliga rutiner kan verksamheten erbjuda säker mat även till gäster med särskilda behov.

Här är  listan över de 14 allergener som enligt EU‑lagstiftningen alltid ska kunna anges till konsumenter.

• Gluten — finns i vete, råg, korn, havre och produkter gjorda av dessa spannmål.
• Kräftdjur — exempelvis räkor, krabba, hummer.
• Ägg — vanligt i bakverk, pasta, panering och färdigrätter.
• Fisk — även i vissa såser, buljonger och smakämnen.
• Jordnötter — förekommer i snacks, bakverk och många asiatiska rätter.
• Sojabönor — finns i tofu, sojasås, vissa vegetariska produkter och tillsatser.
• Mjölk — inklusive laktos och mjölkprotein i ost, grädde, smör och många färdigrätter.
• Nötter — mandel, hasselnöt, valnöt, cashew, pekannöt, paranöt, pistage, makadamia.
• Selleri — vanligt i buljonger, kryddmixer och färdigrätter.
• Senap — finns i dressingar, såser, marinader och kryddblandningar.
• Sesamfrön — förekommer i bröd, bakverk, tahini och asiatiska rätter.
• Svaveldioxid och sulfit — används som konserveringsmedel, särskilt i torkad frukt, vin och vissa charkprodukter.
• Lupin — finns i vissa glutenfria mjölblandningar och bakverk.
• Blötdjur — exempelvis musslor, snäckor, bläckfisk.

Vid entréer till lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till, exempelvis entréer till mataffärer och restauranger gäller rökförbud.

Det står inte angivet i lagen hur långt från till exempel en entré man måste gå undan för att röka. Hur långt från entrén rökförbudet bör gälla är bedöms från fall till fall. Utgångspunkten i bedömningen är att rökförbudet bör gälla så att en person ska kunna gå in i och ut ur lokalen utan att utsättas för rök.

Alla restauranger och andra serveringsställen ska vara rökfria. Det går att inrätta speciella rökrum, men man får inte ta med vare sig mat eller dryck in i rökrummet.

På uteserveringar utanför exempelvis restauranger och caféer är det rökförbud. En uteservering är ett område som ställts iordning för att gäster ska kunna sitta och äta. Även iordningställda sittplatser vid ett gatukök är en uteservering.

För registreringen tar vi ut en avgift på 1461 kronor, vilket motsvarar en timmes handläggningstid enligt 2026 års taxa. Avgiften gäller för själva registreringen och måste betalas även om du bestämmer dig för att inte starta. Registrera dig därför bara om du är säker på att du vill starta. Du betalar avgiften när du får en faktura efter avslutad handläggning.

Livsmedelskontrollen tar ut en timavgift på 1461 kr enligt 2026 års taxa. Efter registrering gör vi en första kontroll där vi lägger stort fokus på att kontrollera om övergripande rutiner och förutsättningar för att producera, servera eller sälja säkra livsmedel finns.

En planerad livsmedelskontroll tar vanligtvis 3 – 5 timmar, beroende på storlek och typ av verksamhet. Förberedelser, besök på plats samt efterarbete räknas in i dessa 3-5 timmar.

Efter den första kontrollen får du veta hur ofta din verksamhet kommer att kontrolleras under de kommande fem åren.

Exempel på detta är när livsmedel skänks bort till allmänheten i reklamsammanhang, utlottning av mat eller smakprovning. Därför används begreppet ”utsläppande på marknaden”. Även en ideell organisation kan vara ett livsmedelsföretag. För att räknas som ett livsmedelsföretag ska man även ha viss kontinuitet och en viss grad av organisation i sin livsmedelshantering.Om verksamheten under den planerade kontrollen har avvikelser från livsmedelslagstiftningen så kommer en uppföljande kontroll genomföras. Timavgift för den uppföljande kontrollen är 1461 kr enligt 2026 års taxa.