Energismart boende

Hur du bor påverkar energianvändningen, kostnaderna och klimatet. Genom att göra medvetna val i ditt boende kan du minska både din energiförbrukning och din påverkan – särskilt vid nybyggnad, husköp eller renovering.

Hushållsel – din elanvändning i hemmet

Hur mycket du kan påverka din elanvändning beror bland annat på hur du bor. I en eluppvärmd villa går ungefär hälften av energin till uppvärmning. Resterande fördelas oftast lika mellan varmvatten och hushållsel.

Hushållsel är den el som används till exempelvis belysning, tv, dator, kyl och frys, samt tvätt- och diskmaskiner. Vissa apparater använder mycket energi eftersom de är igång hela tiden. Kyl och frys är exempel på sådana. Andra energikrävande produkter kan vara torktumlare och elgolvvärme i badrum.

Så använder du dina vitvaror smart

Du kan minska din energianvändning genom enkla vanor i vardagen:

- Fyll diskmaskinen innan du kör den och använd gärna eco-program. Om du handdiskar, använd i så fall diskho eller balja och undvik att skölja i rinnande varmvatten.

- Fyll tvättmaskinen och tvätta inte i högre temperatur än nödvändigt.

- Undvik torktumlaren när det går – lufttorka kläderna i stället, gärna utomhus.

- Ställ in rätt temperatur i kyl och frys: cirka +4 °C i kylen och −18 °C i frysen.

- Välj energieffektiva produkter när du köper nytt. Titta på energimärkningen för vägledning.

Skillnad mellan effekt och energi

För att förstå din elanvändning kan det vara bra att känna till skillnaden mellan effekt och energi.

- Effekt mäts i watt (W) och visar hur mycket el en apparat använder just när den är igång.

- Energi mäts i kilowattimmar (kWh) och visar hur mycket el som används över tid.

Du kan räkna ut energianvändningen genom att multiplicera apparatens effekt med tiden den används:

Effekt (W) × tid (timmar) = energi (Wh)

Dividera sedan med 1000 för att få resultatet i kilowattimmar (kWh).

Exempel

En dammsugare med effekten 1400 watt som används i 1 timme förbrukar:

1400 W × 1 timme = 1400 Wh = 1,4 kWh

Läs mer om hur du kan spara el här.

Klimatskal

Klimatskalet är de delar av huset som omsluter de uppvärmda utrymmena. Det omfattar tak, väggar, fönster, ytterdörrar samt golv och grund.

Hur bra klimatskalet är påverkar hur mycket energi som behövs för uppvärmning, kylning och belysning – och därmed också dina energikostnader. För att minska värmeförluster behöver klimatskalet vara välisolerat och tätt.

Värmens väg genom klimatskalet

Enligt Energimyndighetens schablonberäkning för en genomsnittsvilla försvinner värmen ungefär så här:

Tak: 15 %
Väggar: 20 %
Golv/källare: 15 %
Fönster och dörrar: 35 %
Ventilation: 15 %

Hitta köldbryggor

Du kan uppleva att huset är dåligt isolerat om det finns så kallade köldbryggor. Det är områden där isoleringen är sämre än i resten av huset.

Köldbryggor uppstår ofta där olika delar av huset möts, till exempel mellan fönster och vägg eller vid balkonger. De kan också bero på att isoleringen saknas på vissa ställen eller har sjunkit ihop med tiden.

Ibland går det att känna köldbryggor med handen, eftersom ytan känns kallare. De är också lätta att upptäcka med en värmekamera som visar temperaturskillnader.

Fönster och dörrar

Fönster och dörrar spelar en viktig roll för hur mycket värme som stannar kvar i ditt hus. Om de är otäta eller dåligt isolerade kan mycket energi gå förlorad. Du kan också uppleva kallras från fönster, vilket känns som drag längs golvet.

Den enklaste åtgärden är ofta att byta ut slitna tätningslister. Det är en billig insats som snabbt kan minska energiförluster.

Fönster

I äldre hus med tvåglasfönster kan upp till en tredjedel av värmen försvinna genom fönstren. Genom att förbättra tätning och isolering kan du minska värmeläckaget.

Att byta ut hela fönster är en större investering, och återbetalningstiden är mycket lång. Därför finns det ofta andra skäl till att byta, till exempel att fönstren är slitna eller i dåligt skick.

Om fönstrens karmar och bågar är i bra skick finns det flera enklare åtgärder:

- Sätt nya tätningslister runt fönstren

- Drevning – isolera mellan fönsterkarm och vägg

- Byt till energiglas eller komplettera med energiglas på innerbågen

Tänk på att alla hus behöver viss ventilation. Om du tätar mycket kan luftväxlingen påverkas.

Olika typer av fönster

Enkelglas – vanligt i äldre byggnader
Tvåglas – två rutor med luftspalt
Treglas – tre rutor med två luftspalter
Fyrglas – ovanligt, används i mycket kalla klimat

Energiglas har en beläggning som reflekterar värmen tillbaka in i huset. Det kan minska energiförlusten med cirka en tredjedel.

Isolerrutor består av två eller tre glas i ett tätt paket, ofta fyllt med gas. Med energiglas kan värmeförlusten minska med upp till hälften.

Ett modernt fönster bör ha ett U-värde under 1,0 W/m²K.

Dörrar

Dörrar är också viktiga för att minska energiförluster och skapa ett bra inomhusklimat.

Så kan du förbättra dina dörrar:

Kontrollera regelbundet om det drar från dörrar och portar
Byt tätningslister vid behov
Isolera mellan dörrkarm och vägg (drevning)

Enligt Boverkets byggregler bör en välisolerad dörr ha ett U-värde på högst 1,2 W/m²K. Många moderna dörrar har ännu bättre värden.

I många fall kan du förbättra befintliga dörrar genom att täta och isolera i stället för att byta ut dem.

Tänk på att vissa åtgärder kan kräva bygglov för fasadädring, t.ex. byte av fönster och dörrar.

Läs mer om bygglov och anmälan här.

Isolering

Bra isolering gör hemmet mer behagligt att bo i och minskar värmeförluster genom tak, väggar, golv, fönster och dörrar. Det bidrar både till bättre komfort och lägre energikostnader.

Isolering och ventilation hänger ihop. Därför är det viktigt att se till helheten i huset, så att du behåller en god luftkvalitet och undviker problem med fukt.

Olika isoleringsmaterial

- Mineralull (glasull/stenull) – billig, bra värme- och ljudisolering.

- Cellulosa och träfiber – miljövänliga alternativ, finns som lösull och skivor.

- Cellplast (EPS/XPS) – ofta för golv och grund.

- Mineraliska material – skumglas/cellglas, perlit, lättklinker.

- PIR/PUR – tunn isolering med hög verkningsgrad för specialkonstruktioner.

- Traditionella material – hampa, fårull, halm, lättlera, träflislera, musselskal.

U- och lambda-värden används för att utvärdera isolering. U-värde mäter hela konstruktionens isoleringsförmåga (W/m²K), lambda-värde mäter ett enskilt material (W/mK).

Anpassa värmesystemet

Energianvändningen minskar inte alltid bara för att byggnaden tilläggsisoleras eller vid andra åtgärder i klimatskalet. Man behöver också sänka värmen i systemet, annars får man det bara varmare inne utan någon energibesparing.

Ventilation

Ventilation innebär att inomhusluft byts ut mot frisk utomhusluft. Syftet är främst att ventilera bort fukt för att undvika fuktskador, dålig lukt och mögel. Ett väl fungerande ventilationssystem skapar ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat. Det kan även spara energi i vardagen.

Visste du att?

Vi i Sverige tillbringar i genomsnitt 90 procent av vår tid inomhus.
Varje person andas in och ut 25 000 liter luft varje dygn.
En vanlig familj tillför fukt motsvarande 10 liter vatten, genom att till exempel andas, duscha och diska varje dygn.

Tecken på dålig ventilation

Luften känns instängd efter att du varit borta länge.
Det bildas kondens på insidan av fönstren.
Imman på badrumsspegeln försvinner inte inom 20 minuter.
Du får ofta huvudvärk, torra ögon eller irriterade luftvägar.

Om du känner igen något av detta kan ventilationen behöva ses över. Rengör fläktar, ventiler och kanaler regelbundet. Byt filter– minst en gång per år, gärna på hösten efter pollensäsongen. Ett rent och injusterat system ger bättre inomhusluft och lägre energianvändning.

Olika typer av ventilationssystem

Vilken typ av ventilation som finns i en byggnad beror ofta på husets ålder och konstruktion.

Självdragsventilation (S)

Självdrag finns främst i äldre småhus och flerbostadshus byggda före 1970. Luften strömmar in genom ventiler och ut via frånluftsventiler i badrum, kök eller genom skorstenen.
Självdrag fungerar sämre under sommaren då temperaturskillnaderna är små, vilket kan göra att luften står stilla. Självdrag fungerade bättre förr, när många hus värmdes med en oljepanna i källaren. Spillvärmen från pannan värmde upp källaren och hjälpte till att skapa luftflöde i huset.

Om du vill modernisera värmesystemet i ett äldre hus med självdrag behöver du göra en noggrann genomgång av ventilationen, isoleringen, tätningen, injusteringen och styrningen.

Fläktstyrt frånluftssystem (F)

Vanligt i flerbostadshus och kan även finnas i villor byggda efter 1970. Luften sugs ut via fläktar i kök, badrum och toalett, medan frisk luft kommer in genom ventiler. Systemet är enkelt att sköta men kan ge drag vid ventilerna vintertid. Det har ingen värmeåtervinning.

Fläktstyrt frånluftssystem med värmeåtervinning (FX)

Här kombineras ett mekaniskt frånluftssystem med en frånluftsvärmepump som återvinner värmen ur den luft som sugs ut från huset. Värmen används för att värma huset och/eller varmvattnet. Tilluft tas in via ventiler.

Fläktstyrt till- och frånluftssystem med värmeväxlare (FTX)

Ett FTX-system återvinner värmen ur frånluften och värmer den inkommande utomhusluften. Tilluft tillförs via tilluftskanaler. Det ger ett energieffektivt ventilationssystem med låga driftkostnader. För bästa resultat ska byggnaden vara tät och i gott skick.

Texten är delvis hämtad från https://energiochklimatradgivningen.se

Uppdaterad:2 september 2026

Innehåll