Material i kontakt med livsmedel
Kontaktmaterial är allt från plastfolie och engångshandskar till köksredskap, köksmaskiner och processutrustning som är avsedda att komma i direkt eller indirekt kontakt med livsmedel.
Livsmedelsföretagarens användning av kontaktmaterial
Livsmedelsföretagaren har ett ansvar att använda rätt material vid hantering av livsmedel. Därför ska livsmedelsföretagaren kontrollera att de material som ska komma i kontakt med livsmedel både är avsedda för livsmedel i allmänhet och för den typ av livsmedel som det ska komma i kontakt med i synnerhet.
Används kontaktmaterialet på ett felaktigt sätt finns det risk att oönskade ämnen, till exempel mjukgörare i plaster, migrerar från materialet till livsmedlet. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till när det gäller vilket material som är lämpligt att använda, exempelvis livsmedlens fetthalt, pH, alkoholhalt, temperatur och kontakttid.
Exempel på risk för ökad migration
Migration av oönskade ämnen kan öka avsevärt om ett material som är till för torra livsmedel används till livsmedel med hög vattenhalt, eller om varma livsmedel hälls i ett kärl som är till för kylda produkter.
Ett annat exempel på migration vid felaktig användning är aluminiumfolie, som kan lösas upp vid kontakt med sura livsmedel. Det bildas då små hål i folien och aluminium hamnar i livsmedlet.
Hur ska livsmedelsföretagaren försäkra sig om att de kontaktmaterial som används är lämpliga?
Innan livsmedelsföretagare använder ett kontaktmaterial måste de först försäkra sig om att produkten är lämplig för det livsmedel och de förhållanden (tid och temperatur) som de tänkt. Det finns olika sätt för tillverkare och marknadsförare av kontaktmaterial att informera användarna av materialen om det. Ett sätt är att använda glas/gaffelmärkning.
Märkning av kontaktmaterial
En livsmedelsföretagare ska genom att titta på kontaktmaterialets märkning kunna ta reda på hur det kan användas. Kontaktmaterial som ännu inte har kommit i kontakt med livsmedel när de släpps ut på marknaden ska åtföljas av:
- orden ”för kontakt med livsmedel”
eller - uppgift om användningsområde
eller - glas/gaffelsymbol.
Om det på ett tydligt sätt framgår för användaren att kontaktmaterialet, genom sina egenskaper, klart är avsett att komma i kontakt med livsmedel, behöver de inte vara märkta. Det kan exempelvis vara en vinkaraff, kaffebryggare, dricksglas eller liknande.
Om det inte finns några särskilda anvisningar, utan kontaktmaterialet till exempel enbart är märkt med glas/gaffelsymbolen, ska man kunna anta att det inte finns några begränsningar i hur det kan användas. Det under förutsättning att det används under normala eller förutsebara användningsförhållanden, vilket är olika beroende på vad det är för produkt.
Ovanstående märkningsuppgifter ska livsmedelsföretagaren kunna hitta på själva kontaktmaterialen, på en etikett eller på förpackning, i medföljande dokument eller på en skylt i anslutning av försäljningen.
Återanvändning av kontaktmaterial
Om en livsmedelsföretagare väljer att återanvända till exempel en förpackning som det redan har varit livsmedel i måste denne försäkra sig om att produkten inte kontaminerar livsmedlet och därmed kan innebära en hälsofara.
Produkter som redan har kommit i kontakt med livsmedel, exempelvis glassbyttor eller sylthinkar, är ofta tillverkade och testade för just det livsmedlet som det redan har kommit i kontakt med. Om en förpackning eller produkt av plast är framtagen och avsedd att komma i upprepad kontakt med livsmedel, det vill säga att det är en produkt för flergångsbruk, finns särskilda bestämmelser för vilken typ av migrationsundersökning som ska göras för att användningen ska anses säker.
Kontaktmaterial som inte är märkta med glas/gaffel-symbol
Hur och för vilka livsmedel förpackningar som det redan har varit livsmedel i är testade är svårt för livsmedelsföretagaren att veta. Om produkten inte är märkt med glas/gaffelsymbol behöver företagaren ta reda på och visa att produkten inte kan kontaminera livsmedlen innan den återanvänds.
Livsmedelsföretagaren som till exempel ska återanvända en tom glassbytta för förvaring av något annat livsmedel har inte rätt att begära ut en förklaring om överensstämmelse ifrån det livsmedelsföretag som har förpackat glassen i plastprodukten, då det företaget inte har någon skyldighet att lämna ifrån sig den.
Tillverkaren av plastprodukten skulle kunna tillhandahålla en förklaring om överensstämmelse, men då det ofta innebär en krånglig hantering för livsmedelsföretagaren är det lämpligt att denne inte återanvänder sådana produkter i sin livsmedelsverksamhet.
Kontaktmaterial som är märkta med glas/gaffel-symbol
Om produkten som återanvänds är märkt med glas/gaffelsymbolen, och det inte finns någon tilläggsmärkning med begränsningar i användande, betyder glas/gaffelmärkningen att produkten kan användas utan några direkta begränsningar. Man kan då anse att livsmedelsföretagaren använder produkten i enlighet med märkningen.
Om företagaren använder produkten på ett annat sätt eller till andra typer av livsmedel än det den ursprungligen användes till, ska företagaren kunna visa att användningen ändå är säker. Faktorer som skulle kunna påverka migreringen av beståndsdelar från kontaktmaterialet till livsmedlet är exempelvis värme samt om de livsmedel som det kommer i kontakt med är sura, feta eller har hög vattenhalt.
Användning av material som inte är avsedda att komma i kontakt med livsmedel
Ett material som inte är avsett att användas i kontakt med livsmedel, till exempel tidningspapper, bärkassar, postbackar och liknande, ska inte heller användas till det. Om sådana material och produkter trots det används går det inte att garantera att livsmedlen de kommer i kontakt med är säkra. Materialet kan då utgöra en källa till kontaminering.