Radon

Radon i bostäder kan komma från flera olika källor, markradon är en utav dem. Radon finns naturligt i marken och är den vanligaste orsaken till radon i bostäder.

Det är sannolikt att alla rum i en bostad med direkt markkontakt har radon som har kommit från marken. Radon från marken kommer in i bostäder via luft som sugs in i bostaden genom otätheter i grundkonstruktionen, som till exempel sprickor i bottenplattan, främst när det är undertryck i bostaden.

Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium, normalt i små mängder. Blå lättbetong innehåller däremot relativt höga halter. Blå lättbetong producerades mellan 1929 och 1975, och tillverkades av alunskiffer och kalksten. Det har framför allt använts som byggnadsmaterial i väggar, men förekommer också som bjälklag. Radonhalten i ett hus byggt av blå lättbetong beror på radiumhalten, mängden blå lättbetong och luftomsättningen.

Bergborrade brunnar kan ha höga halter av radon och uran. I grävda brunnar är radonhalterna vanligtvis låga, men i brunnar anlagda i sand- och grusavlagringar kan det förekomma förhöjda halter i vattnet.

Den största hälsorisken med radon i vatten är att radonet avges till inomhusluften när man använder vatten i hushållet. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små. Den största delen försvinner med utandningsluften.

För att ta reda på om du har radon i ditt vatten måste vattnet provtas och analyseras. Du kan vända dig till ett ackrediterat laboratorium. Om analysen visar att du har förhöjd radonhalt i vattnet bör du även mäta radon i inomhusluften.

Metoder för rening av vatten

Det finns olika metoder för att bli av med radon i vatten. De vanligaste är att lufta vattnet eller att låta vattnet passera ett kolfilter.

Det är viktigt att placera reningsanläggningen så att radonhalten inte ökar inomhus.

De två stora grusåsarna Badelundaåsen och Möklintaåsen utgör dominerande högriskområden med bebyggelse. Dessutom finns ett mindre lokalt högriskområde vid Östanfors.

Berggrunden inom stora delar av kommunen har förhöjda till höga uranhalter och utgör högriskområde liksom Färnaåsen.

Största delen av kommunen består av mark med normal eller låg risk för markradon. Vissa lokala högriskområden finns i kommunens nordöstra del.

Bor du i en lägenhet och har frågor om radon ska du i första hand prata med fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Det är deras ansvar att ta reda på om det finns problem med radon i huset och vid behov också se till att radonhalterna sänks.

Ventilationen har stor betydelse för hur höga radonhalterna blir inomhus. De åtgärder som därför kan bli aktuella är framför allt att se över, justera och i många fall också förbättra ventilationen i fastigheten.

Saker du själv kan göra för att sänka radonhalterna i din bostad:

• Håll alltid frånluftsventilerna i kök och badrum öppna och rengör ventilerna med jämna mellanrum.
• Se till att uteluftsventiler i vardagsrum och sovrum är öppna så mycket som möjligt.
• Om din bostad saknar uteluftsventiler bör du kontakta din fastighetsägare.
• Om det blir fel på ventilationen – kontakta din fastighetsägare.

Om du äger din egen villa eller radhus har du själv ansvaret för att mäta och göra åtgärder för att få ner radonhalterna.

Boverket har tagit fram broschyren ”Åtgärder mot radon i bostäder” som innehåller information om vad radon är och hur du kan åtgärda radon i en bostad.

Ventilationen har stor betydelse för hur höga radonhalterna blir inomhus. De åtgärder som därför kan bli aktuella är framför allt att se över, justera och i många fall också förbättra ventilationen i fastigheten.

Det finns några enkla åtgärder som du kan göra själv:

• Se till att ventilationen är god i huset.
• Många fastighetsägare ofta stryper tilluften i huset med avsikt att minska energikostnader och undvika drag – gör inte det!
• Installation av spaltventiler i fönster eller tilluftsventiler genom yttervägg kan vara en tillräcklig åtgärd för att få ner radonhalten.

Hjälper inte detta bör du ta hjälp för att göra en radonsanering. Tänk på att det är viktigt att mäta radonhalten efter radonsanering.

Den vanligaste mätmetoden för radon i luft är spårfilm. För att beställa radonmätare/dosor med spårfilm tar du kontakt med en konsult eller ett mätlaboratorium som utför radonmätningar. De du har beställt dosorna av skickar dessa till dig och du följer sedan de anvisningar som är bifogade.

Du behöver kontakta ett ackrediterat laboratorium som utför radonmätningar.

Swedacs lista över ackrediterade laboratorier

Svensk Radonförenings medlemsföretag

Observera att det inte går att beställa dosor från miljöenheten. Resultaten av radonmätningen översänds till miljöenheten via e-post till miljo-bygg@avesta.se eller via post till Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, 774 81 Avesta.

Långtidsmätning

Mätning av radon bör ske i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Eftersom halterna av radon varierar över tid blir mätningen noggrannare vid en längre mätperiod. Rekommendationen är därför att en radonmätning bör pågå i minst 2 månader under eldningssäsongen. Under eldningssäsongen är dygnsmedeltemperaturen under +10°C, vilket det normalt är mellan den 1 oktober och 30 april.

Flerbostadshus bör kontrollera om eventuella tidigare mätningar uppfyller metodbeskrivningen för flerbostadshus utifrån urvalet av lägenheter i bostadsbeståndet som ska mätas. Kraven som ställs i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning är att följande ska mätas:

• Samtliga lägenheter med direkt markkontakt
• I minst 20 procent av alla lägenheter, varav minst 1 lägenhet per våningsplan
• Under minst 2 månaders tid mellan 1 oktober och 30 april

Rådgivande korttidsmätning

En rådgivande korttidsmätning kan vara aktuellt för att söka efter orsaken till förhöjda radonhalter vid ägarbyte. En rådgivande kortidsmätning kan även vara relevant vid bostadsköp. I första hand bör dock långtidsmätning ske.

Gammastrålningsmätning

För att kontrollera förekomsten av blåbetong i byggnadsmaterialet, till exempel vid ägarbyte, kan en gammastrålningsmätning utföras.